Att publicera bilder på barn...

Det regnade massor förut, som de flesta utav dagarna denna juni
 
 Vi höll oss inomhus och lyssnade på regnet som smattrade. De tyckte mini-människan var spännande.
 
Idag har det varit en lite speciell dag här hemma. När jag satt i soffan med en kopp kaffe och kollade ut på regnet, så låg lillan på magen på golvet och snackade om viktiga saker med katten. Sen helt plötligt så ligger tösen på rygg. Idag vände hon sig för första gången.
Det fick mig att inse att hon kommer inte vara en liten mini-bebis föralltid, utan hon växer ju och utvecklas varje dag!
Det fick mig att känna mig lite "stressad", jag plockade fram min kamera för att fota henne massor, för så liten hon är nu kommer hon ju inte vara igen.
Ibland är jag rädd att jag ska glömma bort och leva i nuet och liksom missa något. Jag vill verkligen minnas och insupa varje minut med henne.
På söndag blir hon 3 månader, och dessa månader har gått så snabbt. Än har jag inte upplevt att det är jobbigt och tugnt att vara mamma, jag har inte velat slita av mig håret av frustation och jag har inte kännt mig döds trött.
Det är jag tacksam för.
 
Vår finaste skatt
 

Som ni kanske märkt så har jag inte lagt upp så mycket bilder på Lillan här på bloggen (eller andra plattformar) jag känner mig väldigt kluven till att ha en massa bilder på henne på nätet.
Jag vill inte att hela hennes uppväxt ska vara dokumenterat på socialamedier, därför vill vi vara sparsama med att lägga upp bilder.
Jag har sagt till nära och kära att de inte får lägga upp några bilder, för helt plötsligt finns det massor och det känns inte riktigt rätt.
Jag tycker även att det är svårt att hitta en bra balans här i bloggen, för jag vill inte blogga om henne, utan bara från mitt perspektiv som mamma. Jag vill inte att det ska finnas massa detaljerad information om henne här på bloggen. Det känns alldeles för utlämnande.
Alla är vi olika, för en del skriver ut allt om deras barn och lägger ut massa bilder redan från förlossningen och en del lägger ut bilder men inte visar ansiktet men skriver och berättar en massa om barnen, och vissa lägger ut bilder men skriver ingen privat info om dom.
Jag får se hur jag gör, jag vill inte censurera henne, men samtidigt vill jag skydda hennes integritet.
Känns svårt.
 
 
 
Nä hörrni, nu är det dags att sova.
Imorgon väntas besök.
Min älskade vän Mia kommer hit och hälsar på, jag längtar massor!
//Maddo
 
 
 

En sommardag


Entrén har skrubbats. Före. 


Efter


Tvätt som hänger ute på tork!


Gick ner till vattnet en sväng


För att doppa tårna


Imorgon har vi bott i huset i en vecka och vi trivs mer än någonsin. Jag älskar att bo här. 

Go kväller
För att dra ner lite på det romantiska och idylliska, så har vår lilla dotter haft ett par ovanligt ledsna dagar. Jag vet inte riktigt vad det är. Förut idag ville hon inte ligga i vagnen, när jag tänkte gå en promenad. Det har aldrig hänt tidigare. Det fick bli att vända om och gå hem. Jag vill inte att hon ska ligga och skrika tills hon somnar av utmattning. 
Hennes skrik är ju hennes sätt att berätta att någont inte är bra. 
Istället gick vi in, och efter att ha myst i sängen så somnade hon och sov ett par timmar. 
Jag passade då på att rengöra verandan, som varit täckt av smuts och spindelnät. 
Jag har så mycket jag vill fixa och greja med här hemma, kommer bli så fint. 

Jag kan inte förstå att lillan snart blir 3 månader. Hon utvecklas för varje dag. Upptäckt sin omgivning och blir mer och mer med. 
Hon är helt fantastisk vår lilla Vibeke. 

//maddo 

Fint besök från Lule

Martin är här!
 

Hej lördag!

Mina socialamedia flöden bjudet på uppdateringar från Bråvalla festivalen som hålls i stan. Måste säga att det känns lite små trist att jag inte är där i år. De tidigare två åren har jag jobbat med sändningarna för SVT samt att jag besökt festvalen privat. Mycket Bråvalla alltså.
Men i år kände jag att det inte riktigt passade sig med att gå på festival.

Men jag är inte bitter för vi har nämligen besök av vårt gamal kontaktbarn från Luleå i helgen. Martin bodde hos oss en helg i månaden under vår studietid på 3 år. Då var han 11 år och nu är han 17!! Det var en stor kille som klev ut från tågen igår när jag hämtade honom på stationen.
Det var så roligt att ses igen, igår satt vi och kollade på gamla bilder och pratade om alla våra utflykter vi gjort tillsammans. Vi hittade alltid på något skoj när det var Martin-helg.
Just nu är Vidar och han ute med båten och fiskar.
Det är extra härligt att höra den norrländksadialekten igen, helt underbar! Självklart dröjde de inte länge förrän jag själv slank in i min variant av dialekten.
 
Annars idag ska vi packa in oss i bilen och åka till Vidars föräldrar och äta mat. Det kommer nog bli gott som alltid. På bilden ovan ser ni en lite sneek-peek på vårt kök, fläkten är inte på plats då inte alla delar kom med i den vi köpte. Lite surt, men är inte förvånad när det gäller Bauhaus.
Vi har beställt nya lampor till köket från Ellos som jag tror kommer bli riktigt bra. Bilder på hela köket kommer när det är helt klart, det känns roligast. Då ska ni få se en före och efterbild.
 
Ha en fin lördag.
//Maddo
 
 
Blomster från trädgården
 
 Igår satt vi på altanen för första gången. Underbar utsikt.